En kort reseberättelse

Den 12 maj var datumet då vi skulle embarkera Bankekinds buss för vidare färd mot en kulturresa i sörmländskt område. Vi var totalt 33 st av 34 anmälda som kom till bussen.

Kl. 08.00 bar det iväg från Cupolen i Linköping, chuffören Rune Sjörén förde oss med van och skicklig hand på slingriga vägar genom Kolmården till Nyköping. Vid Åby tog han av mot Getå och vi fick uppleva en resa genom samhällen med gamla kända namn såsom Ålberga, Stavsjö, Jönåker, Vagnhärad mm. Rolf Hultqvist och chauffören guidade oss och pratade om platser vi passerade.

Vid ankomsten till Nyköping parkerade vi bussen utanför kafé Mocca där vi bjöds på kaffe med ost och skinksmörgås till en njutbar stund, med sol, i trädgården. Här anknöt en gammal datasaabare vid namn Anders Vistby. Han följde sedan med runt på vår resa.

När vi smort kråset tog vi en promenad till Nyköpingshus där vi blev guidad runt genom kungstornet med sina delar av den gamla medeltidsborgen. Guiden var en mycket trevlig kvinna som var ordentligt påläst, hon berättade bl.a. om Sörmlands medeltid där hertigarna och bröderna Erik och Valdemar Magnusson, som år 1310 förlikades med brodern Birger och delade upp Sverige i tre suveräna stater, lurades till en försoningsfest den 10 december 1317 av kung Birger Magnusson och hans maka drottning Marta. Efter festen som sedan gick till historien som Nyköpings gästabud låstes Erik och Valdemar in i fängelsehålan djupt under tornet. Hertigarna visste att de inte hade någon försoning att vänta av kung Birger, så de lät upprätta sitt testamente efter fem veckor i hålan. Testamentet är daterat den 18 januari 1318 och finns bevarat. Kort därefter dog dom en plågsam svältdöd.

Vi fortsätter nu mot Trosa där en ny guide möter oss kl. 12.00. Hon heter Inger Rask och tar oss med på en timme och en kvarts promenad genom Trosa. Hon berättar att flerparten av besökare i Trosa stannar på torget och vid hamnen vilket är synd då det mesta av sevärt finns längre in i staden och runt kanalen. Kanalen kallas i folkmun för Kanal Grande och längre ut mot kusten ligger Suckarnas Bro.

Det är en typisk italiensk prägel över staden vad gäller namnsättning på platser och detaljer. Vi gick förbi ett hus där den kände personen Styfve Lasse bott. Han fick namnet efter ett uttalande han gjorde en gång i tiden. ( Han blev tillfrågad om han ville ta ett vist ansvar inom kommunen, svaret blev från Lasse att skulle inte han kunna ta det ansvaret som tagit landshövdingen i hand och dragit en växel i banken. Därefter blev det Styfve Lasse.)

Vi fortsätter på den västra sidan av ån och går förbi kommunalhuset och det tidigare sjukhus där allting sköttes av en person som var läkare och jobbade dygnet runt vid behov. Även den stora Garvaregården gick vi in på, där firades alla gemensamma fester i Trosa såsom 1 maj, nationaldagen och midsommardansen, normalt var där kaffe på sommaren. Vi fick se även moderna delar av staden där Konsum och ICA regerade. Undertecknad köpte även en butelj med Trosapunsch då vi passerade bolaget. Tidigare flaggade krögarna med en blå, gul eller grön flagga då dom serverade punsch med samma färg på etiketterna. Dock visade det sig vara samma punsch i alla flaskorna oavsett färg. Trosa planerar även för en tillväxt med c:a 2000 tusen personer.

Turen avslutades vid familjen Bohmans restaurang där vi åt lunch i form av en jättefin fiskgratäng på torsk, lax , räkor och svamp. Som avslutning fick vi kaffe och kaka.

En kvart försenade kom vi sedan kl. 15.15 till Nynäs slott där vi togs emot av guiderna Sandra och Inger. Vi fick oss en timme på slottet där vi fick en rejäl inblick i hur sociteten levde på den övre våningen och hur tjänstefolket levde i den nedre våningen. Det var c:a 10 personer som arbetade i köksregionerna för att passa upp och totalt var det 30 anställda på gården när det var som mest hektiskt.

Godsägaren Nils Bosson Grip mördades år 1522 och godset gick då i arv till dottern Mariana Nilsdotter Grip. Systern Kerstin Nilsdotter Grip fick granngodset Björksund och det stora godset blev till två separata egendomar. Mariana var i sitt första äktenskap gift med Karl Eriksson Gyllenstjerna ( död 1541). I och med att deras son Nils Karlsson Gyllenstjerna ärvde godset vid Marianas död 1552 inleddes en närmare 200-årig period med Gyllenstjernor som godsherrar på Nynäs.

Erik Carlsson Gyllenstjerna (1602-1657 ) ärvde godset 1621 och byggde då till husen till nuvarande stil Han inledde senare en militär bana som frivillig volontär vid den franska kungens livgarde. Men ganska snart lämnade han Frankrike och trädde i tjänst som kammarherre hos Gustaf II Adolf.

Efter denna förnäma guidening var klockan 15.13 och vi tog oss snarast till orangeriet för en eftermiddags kopp kaffe med bulle och kaka. På vägen hem tog chauffören oss förbi forsknings och utbildningsstället Studsvik, så vi fick se var det låg någonstans.

Vi anlände trötta och nöjda med dagen till Cupolen klocka 18.55 där sällskapet tackade Bankekinds buss för en bra resa och Rolf Hultqvist för ett bra arrangemang med en applåd.

Hälsningar
Sven "Jompa" Andersson.

Åter