Välkommen till

DATASAABS VÄNNER

 

 

Datasaabs historiska arkiv

1. Motiv, mål, syfte

I all historisk forskning utgör arkiven en av de viktigaste kunskapskällorna. När vi grep oss an med uppgiften att åstadkomma ett historiskt arkiv för den industri, som under en tidsperiod gick under namnet Datasaab, satte vi som mål att

iordningställa och organisera ett arkiv av en sådan kvalitet och med en sådan förvaring att det är användbart och tillgängligt för framtida forskning.

Vad som framför allt gör ett historiskt Datasaab-arkiv viktigt är den exempellöst snabba utvecklingen på dataområdet från andra världskrigets slut och framåt. Helt i enlighet med traditionerna från SAAB var Datasaab från början starkt tekniskt orienterat, och låg tidvis internationellt sett i frontlinjen vad gäller utveckling av såväl maskinvara som programvara. Följaktligen har arkivet en teknisk tyngdpunkt, speciellt gäller detta de tidiga skedena på 50- och 60-talen.

Det är emellertid vår förhoppning att arkivet även skall bidra till att belysa hur den snabba tekniska förändringen återverkade på företagets ägarstruktur, organisation, personalsammansättning, marknader och allmänna inriktning. Inte minst viktigt är hur Datasaab tjänat som plantskola för åtskilliga unga förmågor, som sedan gått vidare till andra företag och institutioner. Datasaab spelade även en viss roll vid tillkomsten av universitetet i Linköping och den starka inriktningen på data- och systemteknik.
För arkivet gäller den grundläggande avgränsningen att det enbart omfattar verksamheten i Linköping och i de försäljningsbolag i olika länder som var direkt knutna till Linköping. I begränsad utsträckning finns även material från Datasaabs kunder arkiverat. Trots att Datasaab tidvis hade verksamhet på andra orter, har vi av praktiska skäl avstått från att systematiskt täcka dessa. Arkivet omfattar tidsperioden sent 40-tal till sent 80-tal. Trots denna avgränsning anser vi att arkivet har ett betydande allmänintresse då det gäller att beskriva svensk elektronikindustri under efterkrigstiden.


Den ursprungliga arkivgruppen från 1991.
Från vänster: Bengt Jiewertz, Sune Sjölund, Hans Ericsson, Ulla-Greta Malmqvist, Åke Berthner, Kenneth Nilsson, Viggo Wentzel, Olof Perers.

 

 

Åter